Ett år av posé, Paris och några öl på Dovas.

Den 24:e 2009, åkte jag och Moa till tomteboda för fest. Fylld med vin blev jag och jag gick ut och rökte med en tjej som hette Pernilla, för ingen annan ville ju röka med mig. Vi sitter där ute och pratar om lite allt möjligt. Tillslut säger Pernilla "Du är jävligt skön, jag måste få ditt nummer." Och så blev det. Jag minns inte så mycket mer i detaljer. Men det jag verkligen minns, det är att de spelade Kids den kvällen.

Nu, exakt ett år senare, så håller vi fortfarande ihop. Pernilla är den första jag har som verkligen förstår allt. I början, vi hade samma musiksmak och klädde oss liknande. Vi tänker på samma sätt också. Och tjejen, hon lyfter fram mig. Vänder mina dåliga sidor till någonting bra. Förstår inte hur du orkat hålla mig kvar och inte gett upp. För det är för några månader sedan som vi blivit lite tighta.

Och efter den kvällen, i soffan på Karlaplan, har vi blivit skittighta. Vi t.o.m ringer varandra !! HAHA <3
Tack för att du accepterar den jag är. Och för att du alltid får mig att känna mig starkare efter ett möte med dig. Alltid då jag hör Kids kommer jag tänka på dig. Om tjugo år då mina barn undrar vad jag lyssna på som ung. Då ska jag spela den. Och tänka på dig. När jag hör ordet badkar, ska jag tänka på dig. När jag hör ordet ballkong, ska jag tänka på dig. Och Dovas.

Puss.

Kommentarer:

1 Pernilla Fridberg:

Underbara du, jag bara ler. Kan inte beskriva det bättre. Du är en så bra människa, ser fram emot alla nya dagar och äventyr med dig! Skulle det en dag ta slut har vi alltid Dovas, skulle dovas en dag ta slut har vi alltid poser och Kids. Vi kommer att leva till oändligheten!

Kommentera här: