A is for Action

Underbara Lana Del Rey!
Jag fick se henne, jag fick höra henne sjunga, skratta och ta en nervös suck.
Hon är så vacker. Det var som att man fick en chock. På foto är hon så otroligt vacker. Men det gick liksom inte att jämföra med verkligheten. Och hennes röst. Den var perfekt. Och hennes scendecor! WOW!

 

Hur fantastiskt det var när hon entréade scenen. Totalt mörker med en blinkande lampa. Ljuset stiger, in kommer bandet. Gitarrerna sätter igång med långa ackord. Och bakom scenen hör man en röst tränga sig fram.
Hon hinner ta en ton och publiken höjer rösterna till taken!  Jag får gåshud bara jag tänker på det.

 

Och hur folk jublar åt hennes blyga vickningar på höfterna. Och hur hon leker med publiken och dansar ner på huk. Hur hon medvetet går till golvfläktarna för att klänningen ska blåsa upp och visa mameluckerna.

Jag har heller aldrig varit med om artist som varit så medveten om sin publik som Lana är. Hur hon tar in det som sker i publiken.
Nån skriker " I LOVE YOU" och hur hon tvärt svara "I love you too.." 
Personerna längst fram som har campat utanför insläppet går hon fram till mitt i en låt, tar bilder, sjunger med dem och kramas. 
Hon tittar generat ned i golvet och säger " It's amazing, what you do to me"

 

Hur mycket som är Lana och hur mycket som är Lizzy får vi kanske aldrig veta. Men who cares? I LOVE LANA DEL REY, 'cause i don't know Elizabeth Grant.